Livet är orättvist...

Var över en vecka sen jag skrev det glada inlägget om att vi ska bli föräldrar igen och Rasmus storebror...
Det som inte får hända har hänt... Graviditeten slutade i missfall i v12.
Vi helt förtvivlade och livet känns så grymt orättvist och elakt!
Vi försöker att se det possitiva, vi har en underbar fin grabb, så vi vet att vi kan få barn + att ett missfall tyder på att något var fel och kroppen har gjort det rätta.

Det började förra söndagen men en pytteliten blödning och att jag hade ganska starka smärtor i livmodern. På måndag morgon kom det mer och jag hade fortfarande kvar smärtan. Då ringde vi Nacka akutgyn och fick en tid senare samma dag.
Denna dag var den hemskaste i mitt liv... Den långa väntan. Jag förstod så väl vad de skulle säga på ultraljudet men vi hoppades båda två in i det sista att lilla pyret skulle må bra...
Vi fick det hemska beskedet man absolut inte vill ha. Fostret hade ingen hjärtaktivitet...

På onsdagen var allt över... Åkte in för att ev. sövas och göra en skrapning men det behövdes inte då kroppen skött missfallet av sig självt.
Nu fortsätter bara tiden att acceptera det som har hänt.
Jag har fått en sjukskrivning kommande vecka vilket känns skönt. Ska ta det lugnt och försöka att återhämta mig mentalt...

I helgen har Tobbe varit iväg på en fiskeresa, har varit jobbigt att vara ifrån varandra så tätt efter det som hänt men vi såg ingen anledning till varför han skulle ställa in helgen som varit bokad så länge.
Jag och Rasmus flydde från ön Värmdö och staden Stockholm och åkte till Linda och Crille i Flen.
Vi har haft en toppen helg med massa härlig ridning (Det är den bästa medicinen för att tänka på annat), svampplockning, god mat m.m
Rasmus har varit överlycklig med hästarna, fyhjulingen, traktorn och lastbilen runt sig och har både ridit flera gånger, åkte fyrhjuling, fått suttit i lastbilen och lekt med ratten och fått åka med en sväng i lastbilen. Han var så lycklig!!!
Min underbara fina kille <3


Kommentarer
Postat av: Susanne

Åh nej! Vad hemskt! Förstår att det känns fruktansvärt... :(

Stora kramar!

2010-09-27 @ 10:49:29
URL: http://cocosflinga.wordpress.com
Postat av: Tina

Åh, Camilla! Jag är hemskt ledsen för er skull! Jag håller tummarna att ni har modet att försöka igen! Massa kramar från mej! /Tina

2010-09-27 @ 15:21:59
URL: http://minafinatre.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0