Vår lilla säl
Har inte skrivit nästan något alls om babysimmet.
Vi började ju steg 2 den 25:e januari. Vi är bara 4 stycken i gruppen, riktig lyx!
Efter uppehållet vid jul tyckte Rasmus att det var jätte läskigt att bada igen, han klamrade sig fast vid mig som en liten apunge och hade jätte svårt att slappna av. Det tog nästan hela badtiden innan han tyckte det var roligt...
Och såklart blev ju lillkillen sjuk på det och vi hoppade över 2 gånger... Idag var det dags igen efter 3 veckors uppehåll.
Vilket innebar att Rasmus var lika skeptisk igen och hade jätte svårt att slappna av. Instruktörerna försökte flirta och vara roliga men han var verkligen stoneface. Han tycker att det är roligt men har jätte svårt att slappna av. Vad vi än gör känns det som att han tror att han ska behöva dyka, det var verkligen fel av förra instruktören när vi rådfrågade om vi skulle fortsätta med dyken när han inte gillade dem och hon sa att det bästa man kan göra är att "bara köra på"...
Nu har vi släppt dyken helt och försöker bara få Rasmus att bli våran tidigare super badglada lilla säl. Även idag kom han igång som sjutton i slutet.
Det som är bra är att vi har 2 gånger att bada igen, så vi ska tillbaka imorn och plaska lite för att se om han smälter lite mer =)
En morgonpigg liten kille som numera alltid vill gå upp vid 7 ;)
Vilken söt morgonpiggelin! :)
Viggo var åxå lite skeptisk efter juluppehållet. Han går fortfarande inte med på riktigt allt. Flyta på rygg hatar han.
Ja visar barnen att de inte vill så tycker jag inte att man "ska köra på". Knäppt råd av instruktören...
Jag tycker ni gör helt rätt som ligger lågt med dyken. Gillar de det inte så är det inte mer med det. Vi dyker inte heller utan doppar bara ansiktet för Rufus har en förmåga att öppna munnen under vattnet :)
Nja, han tog sig bakåt ålandes förut, men inget kryp. Men nu är det full fart!
Klockan 7 är väl helt okej när man är så söt, eller?